För han var min bästa vän

”Teddybjörnen Fredriksson,
ja så hette han
en gång var han bara min,
och vi älskade varann

Teddybjörnen Fredriksson,
hans nos den var av garn,
ja han var min bästa vän,
när jag var ett litet barn.”

På detta sätt början den kända visan som en gång skrevs av Lasse Berghagen och som idag har blivit till en svensk visklassiker. Anledningen till varför visan om teddybjörnen har blivit så stor är förmodligen inte bara de vackra orden utan dessutom det att många människor känner igen sig. Barnen idag är vänner med sina mjukisdjur och de som är vuxna kommer ihåg barndomen och de speciella leksakerna som man tyckte mycket om. Att vara barn är annorlunda mot att vara vuxen.

Leksaker som byter ägare

Få saker är så sorgliga som en ensam, tappat nallebjörn på en trottoar. Men hittar nallebjörnen inte sin ursprungliga vän så finns chansen att det kommer en ny. En del leksaker hinner ha fler ägare under sin livstid. Kanske har man själv ett minne kring hur någon av ens favoriter helt plötsligt inte var kvar hemma, för att ens mamma tyckt att man blivit för stor. Eller hur en pappa kommit hem med en leksak som just då var populär. Att leksaker lätt byter ägare kunde man förr se genom att läsa alla de klassiska radannonser som fanns i tidningarna, om att leksaker säljes. Idag är de klassiska radannonserna, som består av en eller några stycken rader i en tidning, inte lika vanliga även om de förekommer. Allt fler vänder sig till nätsajter, som AllaAnnonser, när det gäller alltifrån barnens leksaker som leksaksbilar till de vuxnas leksaker som stora bilar eller motorcyklar.